Standard för Papillon
Originalstandard: 1990-09-17
FCI-standard: 1998-04-06 (franska och engelska)
SKK:s standardkommitté: 1999-
Ursprungsland/Hemland: Frankrike/Belgien
Användningsområde: Dvärghund/Sällskapshund
FCI-klassifikation: Grupp 9, Sektion 9
Bakgrund / Ändamål
Den kontinentala dvärgspanieln (epagneul
nain continental) förekommer i två varianter Papillon med stående öron
och Phalène med hängande öron. Förutom öronen är rasstandarden identisk
för dessa båda rasvarianter.
Papillon har fått sitt namn efter de
fjärilsliknande öron som elegant befransade, skall likna en vacker
fjärils vingar och betyder just fjäril på franska. Rasen lär dock
ursprungligen ha importerats till Frankrike från Spanien. Några av dessa
importer gavs som gåva till det franska kungahuset. Från det ögonblicket
var rasens lycka gjord. Den lilla nätta hunden blev en trogen
följeslagare åt hovets män och kvinnor. Från franska revolutionen hör
man talas om att Marie Antoinette hade Papillons. På målningar från
dessa tider påträffas den lilla hunden, som var nästan fullständigt lik
våra dagars Papillons.
Varianten med hängande öron har getts
namnet Phalène, som betyder mätarfjäril på franska.
Helhetsintryck
Rasen är en dvärgspaniel med normal och
harmonisk kroppsbyggnad. Den skall ha lång päls och ett måttligt långt
nosparti, som skall vara kortare än skallen. Rasen skall ge ett livligt
intryck, vara graciös men ändå robust. Den skall ha stolt hållning och
ett lätt elegant steg.
Phalène: Varianten med hängande öron
Öronen skall i vila vara högt ansatta,
klart över ögonlinjen. De skall bäras hängande, men ändå vara helt
rörliga. De skall ha vågig päls som kan var mycket lång, vilket ger ett
sött utseende.
Papillon: Varianten med uppstående
öron
Öronen skall vara högt ansatta.
Ytterörat skall vara öppet och vinklat utåt sidan. Den inre kanten på
ytterörat skall bilda en vinkel av ungefär 45 grader mot
horisontallinjen. Under inga som helst omständigheter får örat peka rakt
uppåt likt ett spetshundsöra. Insidan av örat skall vara täckt av fin
päls, som också kan vara vågig och de längsta hårstråna kan nå något
utanför öronkanten. Däremot skall utsidan av örat vara täckt av lång
päls som bildar behäng och som når väl utanför öronkanten.
Viktiga måttförhållanden
Kroppslängden skall överskrida
mankhöjden.
Huvud
Huvudet skall stå i proportion till
kroppen och vara förhållandevis lättare och kortare än hos stora och
medelstora spaniels.
Skallparti
Skallen skall inte vara alltför rundad varken i profil eller sedd
framifrån. Ibland kan pannfåran skönjas.
Stop
Stopet skall vara förhållandevis väl markerat.
Viktklass under 2,5
kilo
Hos dessa individer är stopet klart markerat utan att någonsin vara
djupt.
Viktklass över 2,5
kilo
Hos dessa individer är stopet mindre påtagligt men fortfarande markerat.
Nostryffel
Nostryffeln skall vara liten, svart och rund, men något planare på
ovansidan.
Nosparti
Nospartiet skall vara kortare än skallen. Nosryggen skall vara rak.
Nospartiet skall vara finskuret, spetsigt men inte för tunt under
ögonen. Det får inte vara konkavt.
Läppar
Läpparna skall vara väl pigmenterade, tunna och ligga väl an.
Käkar/Tänder
Käkarna skall vara normala och sluta väl an i ett bett, som skall vara
tämligen välutvecklat. Tungan får aldrig vara synlig.
Ögon
Ögonen skall vara ganska stora, väl öppna och mandelformade. De får inte
vara framträdande. De skall vara placerade ganska lågt i ansiktet. De
inre ögonvrårna skall vara i nivå med skärningspunkten mellan skall och
nosparti. Ögonen skall vara mörka och mycket uttrycksfulla. Ögonkanterna
skall vara väl pigmenterade.
Öron
Öronen skall vara fina till strukturen men stabila. Vare sig det gäller
det uppstående eller hängande örat skall öronlädren inte vara alltför
spetsiga. Öronen skall vara ansatta ganska långt bak på skallen och
tillräckligt långt ifrån varandra så att den lätt rundade skallformen
framträder.
Hals
Halsen skall vara av måttlig längd och
ha något välvd nacke vid ansättningen mot huvudet.
Kropp
Överlinjen skall vara varken för kort,
för välvd eller svank. Den skall dock ej heller vara plan.
Ländparti
Länden skall vara solid och lätt välvd.
Bröstkorg
Bröstkorgen skall vara bred och ganska djup med väl välvda revben.
Bålens omkrets vid bakersta revbensparet skall vara ungefär lika som
mankhöjden.
Underlinjen
Underlinjen skall vara lätt uppdragen.
Svans
Svansen skall vara ganska högt ansatt och ganska lång. Den skall ha en
riklig fana som skall bilda en vacker plym. När hunden är alert skall
svansen bäras lyft i en båge i parallell linje med ryggraden varvid
svansspetsen får vidröra ryggen. Svansen får aldrig vara rullad eller
ligga platt på ryggen.
Extremiteter
Framställ
Benen skall vara raka, torra och tämligen finlemmade. Rasen skall inte
ge ett högställt intryck. Benen skall vara parallellt ställda.
Skulderbladen
Skulderbladen skall vara välutvecklade och ligga väl an mot bröstkorgen.
Överarm
Överarmarna skall vara av samma längd som underarmarna och normalt
vinklade mot skulderbladet. Det skall ligga väl an mot kroppen.
Handlov
Sedda från sidan skall handlovarna kunna skönjas.
Tassar
Framtassarna skall vara ganska långa, så kallade hartassar. Belastningen
på trampdynorna skall vara jämn. Klorna skall vara starka och helst
svarta, men kan vara ljusare hos hundar med rödbruna eller vita pälsar.
Vita klor hos vita hundar eller hundar med vita ben är inget fel om
hunden för övrigt har god pigmentering. Tårna skall vara starka med
härdiga trampdynor. Behåringen mellan tårna skall nå framför tåspetsen
och bilda en tofs.
Hasled
Haslederna skall vara normalt vinklade.
Baktassar
Baktassar som framtassar.
Rörelser
Rörelserna skall vara stolta, fria,
lätta och eleganta.
Päls
Hårlag
Pälsen, som inte har underull skall vara riklig, glänsande, vågig (inte
att förväxla med lockig). Den skall inte vara mjuk utan ge ett lätt
motstånd vid beröring. Den skall ha en silkig glans. Den vågiga pälsen
skall falla slätt efter kroppens sidor. Hårstråna skall vara fina i
strukturen och något böjda genom sin vågighet. Pälsen liknar de engelska
dvärgspanielrasernas, men skiljer sig helt från pekinesens. Den får
aldrig någonsin ha någon likhet med pälsstrukturen hos spetshundarna.
Pälsen skall vara kort på huvudet,
nospartiet, benens framsidor och nedre delen av hasorna. Den skall vara
medellång på kroppen. På halsen skall den vara längre och bilda krage
och krås. Den skall hänga i vågor på bröstet och bilda fransar på öronen
och frambenens baksidor och på lårens baksidor bilda rikliga byxor av
mjuk päls. Mellan tårna kan det finnas längre behåring, som får nå
framför tåspetsarna under förutsättning att det inte ger tassarna ett
tungt intryck utan snarare ger dem ett elegantare utseende genom att
förlänga dem. Hundar i god pälskondition kan ha päls som är 7,5 cm lång
vid manken och en plym av 15 cm längd på svansen.
Färg
Alla färger är tillåtna på en päls med vit bottenfärg. På kroppen och
benen måste det vita dominera över de färgade partierna. Det vita på
huvudet bör helst bilda en mer eller mindre bred bläs. Vit markering på
nedre delen av huvudet är tillåtet. För alla färgkombinationer gäller
att läppar, ögonkanter och särskilt nostryffeln skall vara helt
pigmenterade.
Storlek / Vikt
Mankhöjd
Mankhöjden skall vara ungefär 28 cm.
Vikt
Två viktklasser förekommer. Från 2,5 - 4,5 kg för hanar och från 2,5 -
5,0 kg för tikar. Den andra är vikter under 2,5 kg för hanar och tikar,
dock minimivikt 1,5 kg.
Fel
Varje avvikelse från standarden är fel
och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse:
- övervägande vit färg på huvudet
- flat skalle, äppelskalle eller
alltför rundad panna som hos de engelska dvärgspanielraserna
- alltför mycket eller lite markerat
stop
- nostryffel som inte är svart
- nosparti som är konvext eller
urgröpt
- avpigmenterade läppar
- överbett eller speciellt underbett
- ögon som är små, alltför runda,
framträdande, ljusa till färgen eller visar vitt när hunden tittar
rakt fram
- avblekt pigment på ögonkanterna
- karp- eller svankrygg
- svans som bärs rullad eller vilande
på ryggen, eller som bärs hängande utmed lårets sida
- böjda framben
- knöliga mellanhänder
- svagt bakställ
- hjulbenthet
- enkla eller dubbla sporrar på
bakbenen är oönskat och anses vara ett skönhetsfel, dessa bör därför
avlägsnas
- tassar som är inåt- eller utåtvridna
- klor som inte ligger an mot
underlaget
- päls som är gles, mjuk eller
urfälld, strittande (dvs utstående från kroppen), ullig päls, underull
Allvarliga fel
- halvresta öron med framåttippande
spetsar
Diskvalificerande fel
- rosa eller fläckig nostryffel
- överdrivet över- eller underbett då
incisiverna inte längre ligger an mot varandra
- tunga som är förlamad eller ständigt
synlig
Testiklar
- testiklarna måste vara fullt
utvecklade och normalt belägna i pungen
|